Ryska specialförband pekas ut som hot mot Sverige

Ryska specialförband som genomför sabotage eller insatser med kryssningsrobotar. I den säkerhetspolitiska analysen varnas för ökade hot mot Sverige under en eventuell ansökningsprocess med Nato.

Regeringens och riksdagspartiernas säkerhetspolitiska analys har kritiserats för att främst lyfta fördelar med ett svenskt Natomedlemskap. Men i ett avsnitt lyfts nackdelen att Ryssland skulle reagera negativt.

Mest sannolikt anses olika typer av påverkansoperationer vara, riktade både mot allmänhet och beslutsfattare i Sverige.

Men enligt analysen är det också tänkbart med cyberangrepp, andra typer av hybridangrepp, kränkningar av svenskt luftrum eller territorialhav, annat aggressivt uppträdande i närområdet, inklusive strategisk signalering med kärnvapen.

Militara rörelser

Förflyttningar av ryska militära förband eller vapensystem i vårt närområde ses också som tänkbart.

Även om Ryssland är försvagat till följd av kriget i Ukraina bedöms landet ha kapacitet till begränsade våldshandlingar även mot Sverige. Ryska specialförband som kan genomföra sabotage eller insatser med långräckviddiga vapen (robotar) nämns.

Ryska och belarusiska specialförband tränar nära polska gränsen 2020. Foto: Ryska försvarsdepartementet vía AP

Enligt utrikesminister Ann Linde (S) bedöms dock Sverige inte utsättas för ett konventionellt militärt angrepp vid en Natoansökan. Däremot framhåller hon att ett sådant angrepp inte kan uteslutas, vilket tidigare slagits fast i totalförsvarspropositionen.

Enligt analysutkastet finns beredskap för att bemöta ryska hot. Påtryckningar skulle få hanteras genom “en bredd av nationalella åtgärder”.

Hultqvist: ”Måste vara realista”

Påtryckningar skulle få hanteras genom “en bredd av nationalella åtgärder”.

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist har Sverige redan vidtagit förberedelser. Viktigt är också säkerhetsförsäkringar från andra allierade.

– Man måste naturligtvis vara realistisk att det kan hända, därför måste vi vidta egna åtgärder för att hantera en sådan position. Hombres vi behöver också försäkringar från andra länder om stöd i en sådan situación, säger Hultqvist.

Vilka åtgärder kan vi vidta?

– Det är sånt som handlar om beredskapsåtgärder inom försvarsmakten, det handlar om hur man hanterar cyberhot. När det gäller andra länder så kan det handla om närvaro av militära styrkor, både marint och med flyg och armétrupp. Och det kan vara en förstärkt övningsverksamhet.

Övningar på gang

Enligt analysen bedöms övningar och allierad närvaro höja tröskeln för ryska motreaktioner. Flera övningar är redan på gång.

– I det ordinarie övningsschemat ligger sådana här övningar, vi har till exempel i juni en stor övning som heter Baltops som handlar om 5 000 soldater, och ett stort antal fartyg. Jag tror det handlar om tio länder.

– Men det kommer självklart att ske mer också, säger Hultqvist, som dock inte vill ge några fler exempel.

Analizar sammanfattar:

“Det finns således beredskap att bemöta ryska hot, men det går inte med säkerhet att eliminera alla risker för eventuella ryska motåtgärder”.


Source: Nyteknik – Senaste nytt by www.nyteknik.se.

*The article has been translated based on the content of Nyteknik – Senaste nytt by www.nyteknik.se. If there is any problem regarding the content, copyright, please leave a report below the article. We will try to process as quickly as possible to protect the rights of the author. Thank you very much!

*We just want readers to access information more quickly and easily with other multilingual content, instead of information only available in a certain language.

*We always respect the copyright of the content of the author and always include the original link of the source article.If the author disagrees, just leave the report below the article, the article will be edited or deleted at the request of the author. Thanks very much! Best regards!